Teckenspråksbloggare sökes

Hej!

Den här sidan skapade jag när jag fortfarande läste teckenspråk på universitetet. Syftet var att sprida information om teckenspråk i samband med min egen inlärning. Nu blev det inte så mycket mer med det när jag slutade läsa teckenspråk, men det är ju självfallet alltid aktuellt med ämnet så därför skriver jag här en utlysning:

Sökes! Någon som vill driva denna blogg?  Den får fortfarande lite trafik varje år, och wordpress är ju väldigt användarvänligt i sig. Mejla dumpstergrrl@hotmail.com  med beskrivning av dej själv och motivering varför du är intresserad.

MVH,
DG

Det svenska handalfabetet

I svenskt teckenspråk har man ett så kallat handalfabet. Det används för att presentera sitt namn, främmande platser, samt bokstavering av vissa termer som inte har ett eget tecken.

Det svenska handalfabetet konstruerades av Per Aron Borg år 1808 och syftet var att använda det i undervisningen. Det var också han som startade Sveriges första dövskola, Manhemskolan, som sedan blev Manillaskolan. Liksom teckenspråket är handalfabetet nationellt. I andra länder används andra handalfabet.

Teckenspråkskurser för nybörjare

Nu är det dags att söka till högskolan! Sista ansökningsdag för höstterminen är den 16 april!

I höst kan man läsa kursen Teckenspråk som nybörjarkurs I, 30 hp Stockholms universitet. Inga förkunskaper i teckenspråk krävs, endast grundläggande behörighet för högskolestudier!

”På kursen får du grundläggande kunskaper om teckenspråket, om teckenförrådet och grammatiken. Du får lära dig inte bara hur man använder händerna i teckenspråket, utan också hur olika ansiktsuttryck används i olika typer av meningar. Du får också en grundläggande färdighet i kommunikation inom olika vardagsområden. Dessutom ger kursen kunskaper om teckenspråkssamfundet och teckenspråkets ställning.”

Malmö Högskola har också en kurs i teckenspråk den kommande hösten, Teckenspråk som främmande språk för hörande I, 15 hp.

Kurser i teckenspråk finns även på ABF, Folkuniversitetet, Medborgarskolan, en del folkhögskolor där det också finns tolkutbildning. Man kan även vända sig till sin närmaste dövförening. Här finns en lista över Sveriges dövföreningar.

Lycka till!

Vad är teckenspråk?

Teckenspråk är döva- och hörselskadades språk, men används även av hörande barn till döva föräldrar, samt yrkesgrupper som tolkar och lärare.  Det är barndomsdövas första språk. Till skillnad från talade språk så är teckenspråk gestuella-visuella och man kommunicerar genom händer, ansikte och faktiskt hela kroppen. I och med att språket är visuellt och uppfattas med hjälp av ögonen så kan man även använda det som kallas teckenrummet, det vill säga utrymmet runt om kroppen.

Det svenska teckenspråket blev år 1981 erkänt som dövas officiella språk och har samma status som ett minoritetsspråk. Döva har genom historien utsatts för förtryck. Ända fram till 1500-talet fick inte döva någon undervisning. På 1700-talet fanns en man i Frankrike, Abbé de l’Epée, som hade stor betydelse för teckenspråkets utveckling. Han startade en dövskola där man använde sig av teckenspråk, den sk. ”franska metoden”. Han utbildade många dövlärare, men han var inte den enda som var intresserad av att undervisa döva. I Tyskland, under samma tid, levde dövpedagogen Samuel Heinicke. Hans metod, ”den tyska metoden” gick ut på att döva inte fick använda sitt eget språk, teckenspråket, utan skulle lära sig tala och läsa på läpparna. Abbé de l’Epée och Heinicke var bittra fiender. År 1880 i Milano, hölls en internationell dövlärarkongress där Heinicke gick ut som segrare med den tyska orala metoden. Detta gjorde att teckenspråket förbjöds i dövskolorna runtom i Europa, och så ser det fortfarande ut på många håll idag..

Många tror att teckenspråk är internationellt, men så är inte fallet. Det finns svenskt, amerikanskt, brittiskt, isländskt, japanskt teckenspråk och så vidare. Och visst vore det väl bra om teckenspråket var internationellt, men det vore väl också bra om vi alla talade samma språk, eller..?

Förr i tiden kallades döva för ”dövstumma”,vilket inte längre används eftersom det anses vara förlegat. Bara för att man är döv behöver det inte betyda att man är stum. Fel på hörselorgan är inte lika med fel på talorgan. Döva får talundervisning i skolan, men det kan dock inte vara så lätt att lära sig tala om man aldrig har hört. Därför brukar döva låta annorlunda än hörande när de talar, men många döva väljer dock att inte tala.